22-11-2018

Besök på Borneo 

I samband med det årliga mötet med vår indonesiska partner BOS Foundation, samt de andra internationella partnerorganisationerna, besökte Save the Orangutan rehabiliteringscentret Nyaru Menteng på Borneo. Innan besöket på Nyaru Menteng deltog vi i ett partnermöte på BOS Foundations andra rehabiliteringscenter Samboja Lestari på östra Kalimantan på Borneo.


Målet med partnermötena är att finna en gemensam riktning samt att inspirera och koordinera framtida insatser. Mötet hölls i år på Samboja Lestari, den äldsta av de två rehabiliteringscentren. Samboja Lestari ligger i östra Kalimantan, och efter att mötet var avklarat gick färden vidare till centrala Kalimantan.


 
 

 ”Det är en lång väg till Borneo, men det är värt resan. Vi har fått möjlighet att diskutera strategi, erfarenheter och möjligheter ansikte mot ansikte samtidigt som vi också kombinerat detta med att besöka de konkreta programmen på Borneo. Det ger, som alltid, nytt hopp då man möter alla de dedikerade människorna som arbetar med samma mål som oss – att rädda och bevara den fantastiska men akut utrotningshotade orangutangen.” förklarar Hanne Gürtler, Generalsekreterare för Save the Orangutan.


Besök och gemensam brainstorming på Nyaru Menteng

Save the Orangutan gruppen är fortfarande Nyaru Mentengs största bidragsgivare. Tillsammans ger vi föräldralösa orangutanger vård och rehabilitering med målet att en dag kunna återföra dem till regnskogen.


På centret träffade vi de som har hand om den dagliga driften av Nyaru Menteng samt de nyckelpersoner som står för rehabiliteringsprocessen och djurvälfärden på center och de tillhörande områdena. Hanne Gürtler berättar om besöket:

”Det är betryggande att se och veta hur mycket dessa människor gör för att ge orangutangerna de bästa möjliga förhållandena. Vi har diskuterat både mindre och större ämnen och vi har fått en lista med oss hem med önskade förbättringar. Det är också alltid imponerande att se hur personalen har hand om dessa orangutanger och hur de hjälper till i utvecklingen från nödställda vilda djur till att orangutangerna på sikt ska kunna klara sig själva. Det är en fin balans mellan att stötta, vårda samt att respektera deras vilda natur.”



Ny lekplats och andra överraskningar
Under besöket på centret fick vi bland annat möjligheten att se den nya lekplatsen, som vi samlade in pengar till under våren. Lekplatsen vid babyhuset var i full användning och det visade sig faktiskt under besöket att lekplatsen hade byggts upp på två separata områden – en till de orangutanger som är i karantän och för tillfället inte får gå i skogsskolan. Den andra var till de orangutanger som kan leka där under eftermiddagarna efter dagarna i skogsskolan.

De donerade pengarna räckte ytterligare till att införa trätrallar från babyhuset ut till skogsområdet där orangutangerna går i skogsskolan. 



Miko, Jossy och Ben

Vi fick också se Miko, Jossy och Ben som idag befinner sig i socialiseringskomplexet tills deras tur kommer att flytta ut till regnskogsöarna som det sista steget i deras rehabiliteringsprocess. Och det kommer inte ta lång tid innan de kommer ut till öarna. Personalen förväntar sig att alla tre kan flyttas ut innan slutet av 2018 eller i början på det nya året.



Nody, Grendon och de andra bekanta

Under vistelsen på Nyaru Menteng fanns det också tid till berättelser om de orangutangerna som tidigare har varit med i adoptionsprogrammet på Save the Orangutan.

Nody, en 13-årig orangutanghane, blev frisläppt som orangutang nummer 100 i nationalparken TNBBBR den 15 augusti i år. Personalen berättade att övervakningsteamet hade följt Nody under de första två veckorna men efter det var Nody för snabb så teamet inte hann efter honom längre. Ett gott tecken för en orangutanghane som rör sig långa sträckor under kort tid. Bra där Nody!

Grendon, en annan gammal bekant, har bott på universitetsön Kaja Island under flera tillfällen. Grendon är listig och känner sig antagligen redo att bli frisläppt. Teknikerna på Nyaru Menteng berättade att Grendon ofta finner sätt att smita iväg från ön så de flera gånger har fått hämta honom tillbaka till säkerhet. På grund av detta har Grendon nu fått en radiosändare, så de bättre kan hålla koll på honom.



Fokus på att få orangutangerna ut från burarna

Under 2018 har antalet frisläppta orangutanger från Nyaru Menteng gått enligt plan, och det övergripande målet för BOS Foundations rehabiliteringsarbete är fortfarande att kunna frisläppa alla orangutanger efter framgångsrikt genomförd rehabilitering.

Det är dock också många orangutanger som dessvärre inte kan frisläppas i regnskogen. Dessa orangutanger förtjänar också ett liv i det fria. Därför är den gemensamma agendan snabbare lösningar, naturligare miljöer och permanenta fristäder. År 2017 enades vi om detta fokus under namnet #OrangutanFreedom. Och nu trappar vi upp. Lyckligtvis har den första fristaden med detta ändamål nyligen blivit klar. Och fler är på väg. Save the Orangutan har tillsammans med vår tyska partner nyligen donerat pengar för att säkra 15 hektar skog.

Vi har därför också startat en kampanj där tanken är att finna en hållbar lösning till några av de största hanarna på centret. Du kan läsa mera om kampanjen här.

Vi ser framemot att följa upp besöket och tillsammans med våra många stöttare fortsätta med att hjälpa ännu fler orangutanger mot ett liv i frihet.

 

Släpp orangutang-hanarna fria!

Just nu samlar vi in pengar till att flera fullvuxna orangutanghanar som Romeo kan slippa burarna på rehabiliteringscentren på Borneo och istället släppas fria på övervakade regnskogsöar. Idag sitter över 40 hanar i bur, där flera av dem suttit i 10-15 år. 



Viktigt orangutang-habitat

Save the Orangutans och BOS:s Mawas-program skyddar 309 861 hektar av torvmosseskog. Här bor ca 3000 vilda orangutanger tillsammans med andra viktiga växt- och djurarter. Mawas är ett av få starka orangutang-habitat som finns kvar för vilda orangutanger på Borneo.  

Stöd gärna vårt arbete i Mawas genom att bli trädplanterare för SOS Borneo >>