De orangutanger som frisläpps i regnskogen observeras löpande av övervakningsteamet för att säkerställa att de klarar sig på egen hand. Men det är inte alltid lätt att hitta orangutangerna i det fria. Deras bon kan däremot avslöja om det finns någon orangutang i närheten.
En stor orange människoapa är ofta inte det första man tänker på när man hör order bo. Men även om bon ofta kopplas till fåglar eller andra djur är även orangutanger och andra människoapor experter när det kommer till bobygge.
De bygger faktiskt ett nytt bo varje kväll, där de tillbringar natten.
Dessa bon är något som övervakningsteamen håller koll på när de är ute och patrullerar i skogen. Orangutangerna, som lever i trädtopparna, lämnar nämligen sällan spår efter sig. Men de lämnar bon.
Läs också: Observation av orangutangernas mammagrupp
Orangutangerna observeras
Orangutangerna som återförs till det vilda efter ett långt rehabiliteringsförlopp observeras fortsatt i regnskogen av vår samarbetspartner BOS Foundations övervakningsteam. Teamet utvärderar hur orangutangerna anpassar sig till livet i regnskogen och säkerställer att det verkligen kan klara sig på egen hand.
I den frodiga Kehje Sewen skogen utgör de höga träden och den stora mängden föda ett idealiskt hem för orangutangerna som älskar att utforska sin omgivning. Och det är just det vi önskar att orangutangerna gör, samtidigt som det gör det svårt för övervakningsteamen att hitta orangutangerna i den enorma regnskogen.
Det är generellt lättast att hitta de orangutanger som nyligen frisläppts. De har nämligen en radiosändare inopererad nedanför skuldran. Efter ett år i skogen börjar dessvärre radiosändarens batteri långsamt att brytas ner och andra metoder tas i bruk för att kunna fortsätta observera orangutangerna.
En madrass av löv
En av dessa metoder är att se närmare på de använda orangutangbona som kan hittas ute i skogen. Vilket tillstånd boet är i kan nämligen skvallra om när en orangutang senast sovit där. Om bladen fortfarande ser gröna ut är det frågan om ett så kallat ’Typ A’ – bo. Ett sådant bo beräknas vara upp till tre dagar gammalt.
Bona kan också kategoriseras som B, C eller D beroende på hur gamla de är. Vanligtvis är det möjligt att bedöma en viss orangutangs beteendemönster ifall övervakningsteamet lyckas hitta åtminstone två bon av samma typ som ligger i närheten av varandra. Det händer dock inte särskilt ofta.
I naturen är orangutangerna tvungna att använda det material som de kan få tag på där de bygger sitt bo. Övervakningsteamen hittar ofta bon i fruktträd och har kommit fram till att vissa orangutanger gillar att reparera och återanvända dessa övergivna bon, speciellt om de är relativt nya.
Här ser du skillnad på ett Typ B, C och D bo. De klassificeras alla efter hur gamla de är.
Fortfarande svårt att hitta orangutangerna
Eftersom orangutanger kan röra sig vitt och brett under en kort tid är övervakningsteamet ofta tvungna att leta efter orangutangen i området de sett boet i under flera dagar. Ibland ser de aldrig orangutangen i fråga.
Nyligen hittade övervakningsteamet flera olika bon på samma dag trots att de inte kunde se några orangutanger i området. Bona var däremot en viktig ledtråd: eftersom alla var Typ A-bon var det igen tvivel om att orangutangerna i området var välmående och i färd med att utforska skogen i vanlig ordning.
Precis som det ska vara.
