En ny studie visar att de kraftiga regnen och jordskreden som drabbade Sumatra i slutet av 2025 kostade 58 Tapanuli-orangutanger livet. Detta motsvarar 7 % av artens totala population i det vilda och kan få stora konsekvenser för dess överlevnad.
När cyklonen Senyar drabbade den indonesiska ön Sumatra i november förra året förde den med sig fyra dagar av intensivt regn och våldsamma jordskred. Forskare och NGOs fruktade för världens mest hotade stora apdjur, Tapanuli-orangutangen, som plötsligt sågs till mer sällan.
Nu bekräftas tyvärr de värsta farhågorna. Även om det kort efter katastrofen sades att 35 orangutanger kunde ha försvunnit, tyder de nya siffrorna nu på att världen har förlorat hela 58 Tapanuli-orangutanger. Eftersom den totala Tapanuli-populationen redan bara var cirka 800 individer, betyder det att 7 % av alla Tapanuli-orangutanger har försvunnit i ett svep.
“Vi har oroligt väntat på detta i flera månader. Den tidiga studien indikerade redan att många orangutanger hade dött, och nu visar det sig att siffran är ännu högre”, säger Daniel Krejmar Nielsen, orangutangspecialist på Save the Orangutan.
Läs också: Katastrofdrabbade Sumatra: Krisläge när naturen kollapsar
Stora konsekvenser för en sårbar art
Tapanuli-orangutangen är världens mest hotade stora apdjur och en av tre orangutangarter. Den lever endast på Sumatra i Batang Toru-skogen, vilket är ett av de områden som drabbades hårdast av katastrofen i november 2025. Här rev våldsamma jordskred ner stora skogsområden och man förväntade sig därför att orangutangerna i området också skulle ha drabbats.
Den nya studien bygger på en pågående ”folkräkning”, vilket innebär att omfattningen av orangutangförlusterna kan uppskattas mer exakt. Dessa förluster är tragiska i sig, men 58 döda orangutanger har också stor betydelse för Tapanuli-orangutangen som art.
”Tapanuli-orangutangen finns bara i ett område. När utbredningen är så smal behöver så få saker gå fel innan den försvinner helt. Här har vi möjligen förlorat 7 % av den totala populationen, vilket motsvarar sex–sju gånger arten klarar av en nedgång på ett år – och det har hänt på fyra dagar. Det får inte hända särskilt många gånger innan det är game over”, säger Daniel Krejmar Nielsen.
Stöd vårt arbete för regnskogen på Borneo.
Det finns fortfarande hopp
Även om det är beskymrande besked tror Daniel Krejmar Nielsen att det fortfarande är möjligt att vända trenden för Tapanuli-orangutangen.
“Det är inte för sent. Man kan till exempel titta på bergsgorillan (Gorilla beringei ssp.), där populationen framgångsrikt har ökat under de senaste 20 åren. Det handlar inte om huruvida det kan göras, utan om hur mycket som krävs för att lyckas”, säger Daniel Krejmar Nielsen.
Han påpekar bland annat vikten av att involvera lokalbefolkningen i arbetet och ge dem hållbara försörjningsmöjligheter och möjlighet att förvalta skogsområdena.
Dessutom måste medel användas för att skydda skogsområden, minska gruvdrift och effekterna av klimatförändringar. Det här är faktorer som delvis gör att orangutanger förlorar sin livsmiljö, men de ökar också risken för att väderfenomen, som cyklonen Senyar, får extrema konsekvenser.
Som den nya studien konstaterar: ”Krisen som Tapanuli-orangutangen står inför illustrerar konvergensen av klimatinstabilitet, förlust av biologisk mångfald och sårbarhet, och understryker behovet av en samordnad respons som matchar hotets omfattning.”
Den nya studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.