Hur går det för orangutangerna som blev räddade under 2021 och hur har de utvecklats? Vi tar en titt till de sju orangutangerna som ankom till våra rehabiliteringscenter förra året.
Varje år tar Nyaru Menteng och Samboja Lestari, två rehabiliteringscenter som administreras av vår partner BOS Foundation, in nya föräldralösa orangutanger som räddats. Innan de är redo att sättas på fri fot i regnskogen igen genomgår de en lång rehabiliteringsprocess som oftast tar flera år.
Under 2021 ankom flera nya orangutanger och vi tycker att det är på tiden att ni får veta hur det går med dem.
Om du vill följa en orangutang tillbaka till regnskogen kan du adoptera en orangutang här.
Nyaru Menteng Rehabiliteringscenter, Centrala Kalimantan
Ramangai: Den Självständige
Ramangai blev räddad den 2 mars 2021. Han var då 6,5 månad gammal och vägde 2,6 kg. Han ankom till centret med såriga och ärriga armar och ben, och huden på hans fingrar var så torr att den nästan skalade av. Ramangai var så drabbad av uttorkning att han hade feber och var orörlig.
Som tur är så mår han mycket bättre idag. Hans självständighet växer och han är inte blek för att utforska, leka och klättra i träd (dock håller han sig från att klättra allra högst upp).
För att säkra att Ramangai är vid god hälsa blir han konstant monitorerad. Emellanåt får han feber och blir lite slö, men det verkar inte stoppa honom från att få det mesta ut av tiden i skogsdagiset. Han älskar att leka i de många vattenpölarna som uppstår under regnsäsongen.
Onyer: Kramaren
Onyer ankom till Nyaru Menteng efter att en lokal invånare från en närliggande by lämnade honom till myndigheterna. Då var lille Onyer 8 månader och vägde endast 2,25 kg.
Invånaren berättade att han funnit Onyer ensam nära en guldmina på väg hem från arbetet den 19 januari 2021. Han blev överlämnad till myndigheterna (BKSDA) den 25 februari 2021.
Idag är Onyer självsäker, lekfull och visar så smått aggressiva tendenser. Han blir lätt distraherad av människor och det förekommer att han attackerar veterinärer eller kommunikationsmedarbetare. Men när han känner sig hotad springer han till en av djurskötarna för att söka tröst och få en ordentlig kram.
Onyer älskar verkligen mjölk och han håller just nu på att lära sig klättra, vilket han gör tillsammans med Aiko. Något av det mest fascinerande för Onyer är att se sin reflektion i kamerans objektiv. Det finns många bilder på Onyer som beundrar sin spegelbild.
Läs även: Möt Nyaru Mentengs tre nyaste invånare
Aiko: Klättraren
En invånare i byn Muroi lämnade över Aiko till BKSDA den 23 mars 2021. Hon såg mycket tunn ut och vägde 2,95 kg. Hennes ålder estimerades att vara cirka 8,5 månader.
Aiko blev enligt uppgifter från invånaren hittad ensam i invånarens trädgård. Invånaren hörde en hund skälla precis innan hon blev funnen och gissade därför att hon hade skiljts från sin mamma på grund av att hunden hade jagat henne.
Idag mår Aiko hur bra som helst. Hon klättrar i träd och leker med de andra. Hon har blivit bästa kompisar med Onyer och hon ääälskar mjölk så pass mycket att hon direkt börjar tjata om mer när hon har druckit upp sin portion.
När hon ätit upp frukten och druckit mjölken fortsätter Aiko sina äventyr i uppe i träden. Hon är redan mycket bättre på att klättra än de jämnåriga orangutangerna. Hon är även självständig och bra på att socialisera. Allt samman goda tecken på Aikos utveckling!
Aiko fick förresten sitt namn efter en internationell namngivartävling.
Läs även: Redan tre orangutangungar räddade i år
Samboja Lestari Rehabiliteringscenter, Östra Kalimantan
Feruza: Uppåtsträvaren
Feruza kom från byn Pondok Labu i Tabang Distriktet. Hon blev räddad av ett BKSDA räddningsteam i Östra Kalimantan innan folk från BOS Foundation hämtade henne den 24 november 2021.
Hon påståddes ha blivit hittad sittandes bredvid sin döda mamma som avlidit efter att olyckligtvis ha blivit fångad i en fälla avsedd för vildsvin. En lokal invånare hade bestämt sig för att ta hand om Feruza och börjat mata henne med frukt och konserverad mjölk. Men efter två månader ombestämde han sig och lämnade in henne till myndigheterna.
12 månader gamla Feuza vägde 4,1 kg då hon ankom till Samboja Lestari. Hon var synligt tramatiserad och hade vattniga ögon. När hon kände sig skrämd kramade hon djurskötarna hårt och när hon placerades i sin vagga vid sängtid grät hon.
Efter några månader i skogsdagiset väger Feruza nu 4,8 kg och har utvecklat sig till en aktiv individ. Hon är smart och tycker om att klättra och röra sig omkring i träden när hon är i skogsdagiset. Oftast leker hon med Ruby men när hon är ensam äter hon naturligt förekommande föda så som späda blad och frukter från skogen. Hon har redan fått goda vanor och uppvisar bettende som är typiskt för äldre orangutanger.
Galaksi: Fruktälskaren
Galaksi blev räddad av ett team från BKSDA i Östra Kalimantan i Bengalon Distriktet. Hon var ensam och befann sig i ett område i regnskogen som gränsar mot en motorväg.
En lokal invånare hade funnit henne och tagit henne med sig hem. Invånaren var väl medveten om att det är olagligt att hålla orangutanger i fångenskap. Därför behöll han henne bara över natten innan han informerade myndigheterna om den upphittade babyorangutangen.
I en transportbur för katter ankom han till Samboja Lestari den 9 agusti 2021. En djurskötare tog upp honom direkt och tog med honom till skogsdagiset där han undersöktes och fick mjölk. Även om han såg tunn ut hade han inga skador på kroppen. Han estimerades vara 7 månader gammal och hans vikt var 2,4 kg.
Nu efter några månader på rehabiliteringscentrets skogsdagis, väger han 6,5 kg mer! Galaksi missar aldrig i livet en chans att dricka mjölk och njuter varenda droppe. Han älskar drakfrukt och bananer. Han har utvecklat sig till en smart orangutang som gillar att leka och klättra i träd ensam. Så snart han ser en främmande människa hoppar han ner till djurskötarna för att söka trygghet.
Gami: Den Tystlåtne
Gami befann sig i ett område tillhörande ett firma som driver verksamhet på ett område mellan städerna Samarinda och Botang. Vid flera tillfällen sågs han driva omkring där utan att bygga bo i 6 månader.
Ett BKSDA räddningsteam i Östra Kalimantan räddade honom och förde honom till Samboja Lestari den 3 november 2021. Han var tydligt underviktig och vägde endast 58 kg på trots av att han estimerades vara omkring 20 år gammal. Gami blev placerad i socialiseringskomplex C som är ett karantänavsnitt.
Nu har det gått några månader sedan Gami ankom till Samboja Lestaris rehabiliteringscenter. Resultaten från hans generella hälsoundersökning håller på att bli färdigställda. Hans kropp ser starkare ut och han äter den mat som blir serverad. Gami visar aldrig tecken på aggressivitet i anläggningen. Istället undviker han främmande människor och drar sig tillbaka längst bak i annexet för att observera nykomlingar.
Uli: Den Äldste
Uli är en mogen orangutanghane på omkring 21 år. En invånare i Loesan byn i Muara Komam Distriktet i Östra Kalimantan räddade honom. Uli blev känd på sociala medier när folk upptäckte att en vänlig vuxen orangutang hade lämnat skogen och gått in i en by. Han var så pass vänlig att de lokala invånarna i byn gav honom frukt.
Ett BKSDA räddningsteam från Balikpapan i Östra Kalimantan rusade till byn för att hämta honom efter att de sett hnom på sociala medier. Det var den 11 juni 2021 och med sig hade de en veterinär från Samboja Lestari. Väl tillbaka på rehabiliteringscentret blev Uli placerad i socialiseringskomplex C vilket är ett särskilt karantänavsnitt som blev använt under pandemin.
Läs även: Ny forskning visar att orangutangers muskelmassa minskar under fruktfattiga perioder
En generell hälsoundersökning visade att Uli vägde 79 kg. Utöver ett böjt pekfinger på vänstra handen var Uli vid ganska god hälsa. Intressant nog fann man två mikrochip i Ulis kropp varav det ena var registrerat i Samboja Lestaris databas. Data visade att Uli ankommit till Wanariset Samboja (platsen där BOS Foundation tidigare arbetade) den 6 februari 1998. Uli blev frisläppt i regnskogen året efter, fortfarande väldigt ung. En undersökning visade att Uli inte hade tuberkolos vilket var väldigt vanligt bland de orangutanger som blev räddade då.
I socialiseringsanläggningen är Uli lugn. Han äter den mat som teknikerna erbjuder honom och leker noggrant med bladen. Uli ses ofta helt i toppen av sitt annex där han kan observera djurskötarna och teknikerna som arbetar.
