Den massiva avskogningen som föregått på Borneo har förvärrat de globala klimatförändringarna och satt ännu större press på orangutangerna än tidigare beräknat. Det avslöjar nu en rapport från IUCN som framhäver vikten av att även ha klimatförändringarna i fokus vid restaurering av skog och orangutanghabitat. Studien har identifierat ett antal trädarter som både är resistenta mot klimatförändringar samt som är orangutangernas föredragna träd för bobygge och föda. Att både ta hänsyn till klimatet och orangutangens preferenser bidrar långsiktigt till orangutangens överlevnad.
En grupp forskare från IUCN (International Union for Conservation of Nature), har nyligen gett ut en rapport med bidrag från flera representanter från våra lokala partners på Borneo, så som BOSF-Mawas och BOSF-RHO. Rapporten poängterar vikten av att ta klimatförändringarna i beaktande i samband med bevarandet av orangutanger.
Rapporten publicerades efter att ha noterat en betydlig negativ påverkan på klimatet till följd av den massiva avskogningen på Borneo. Rapporten avslöjar bland annat att den akut utrotningshotade orangutangen kommer under ännu större press än tidigare till följd av de förvärrade klimatförändringarna. I samband med detta bidrar rapporten också med rekommendationer för framtida skyddsåtgärder för att bevara orangutangerna.
Borneos förändrade klimat
När träd fälls, ruttnar eller bränns, friges den kol som lagrats i träden som koldioxidutsläpp. Den massiva avskogningen som föregått och som fortfarande föregår på Borneo är därför orsaken till ett enormt koldioxidutsläpp, som påverkar den globala uppvärmningen. I rapporten uppskattar IUCN att från och med 2010 till år 2080 kommer 69-81 % av orangutangernas habitat ha gått förlorat som resultat av avskogningen. Denna uppskattning är 3-5 gånger mer omfattande än tidigare beräkningar. Utöver koldioxidutsläppet bidrar avskogningen också till mindre nederbörd, i och med att det inte längre finns lika många träd som kan absorbera vatten från jorden och därefter frige vattenångan i atmosfären.
Lokalt på Borneo har skogsavverkningen redan medfört högre temperaturer och mindre nederbörd samt ökat frekvensen för extrema väderfenomen så som El Niño, som medför torka. Hittills har väderfenomenet El Niño förekommit med 5-7 års mellanrum samtidigt som La Niña- fenomenet som medför riklig nederbörd också förekommit. Ju mer frekventa El Niño-fenomenen blir, desto torrare blir det redan torra och varma klimatet, och orsakar ännu längre torrperioder.
Det torra och varma klimatet medför också risk för mer frekventa och omfattande skogsbränder. Speciellt de tropiska torvmosseskogarna på Borneo är sårbara för denna typ av konsekvenser orsakade av klimatförändringar. Dessa unika skogar innehåller enorma mängder koldioxid i de upp till 20 meter tjocka torvlagren, där koldioxid lagars så länge torvlaget står under vatten. Dränering av torvlagret har ödelagt ekosystem på många håll och lett till enorma koldioxidutsläpp. Efter dränering blir skogen också lättantändlig och ökar risken för stora skogs- och torvbränder, som bidrar till ytterligare koldioxidutsläpp som åter förvärrar klimatet.
Den akut utrotningshotade orangutangen är under ännu större press än tidigare beräknat
Klimatförändringar har och kommer att fortsätta få enorma konsekvenser för den biologiska mångfalden på Borneo – och den akut utrotningshotade orangutangen förväntas bli ännu mer pressad än vad hittills förväntat.
Den massiva avskogningen, det torra klimatet och den ökade risken för frekventa och större skogsbränder, som förstör ännu mer skog, resulterar både i habitat- och födobrist för orangutangen. Detta medför att orangutangen, i jakten på föda, tvingas in i små skogsområden där maten inte räcker till eller till områden nära människor, vilket ökar risken för att de kommer i konflikt med människan eller råkar ut för den illegala handeln med vilda djur.
Återplantering av orangutangens livsmiljö med klimatförändringarna i åtanke
Det är alltså nu det är viktigt med att intensifiera och effektivisera insatser för att minska klimatförändringarna och öka orangutangens överlevnadsmöjligheter. Ett sätt att tackla dessa problem är genom att skydda och återplantera skogen, som bidrar positivt till både klimatförändringarna samt djur- och växtlivet. Genom att restaurera skog har man en unik möjlighet till att skapa ett motståndskraftiga skogsområden som långsiktigt kan förbättra livet för djur och växter i området.
IUCN rapporten utgår från Kutai National Park i östra Kalimantan på Borneo, där de framfört rekommendationer för framtida återplanteringsarbete som tar klimatet, skogsbruk samt djur- och växtliv i beaktande. Med hjälp av dessa rekommendationer kan det skapas ett långsiktigt och hållbart återplanteringsarbete som främjar skogens biologiska mångfald och skapar levnadsmiljöer för bland annat orangutangen. På detta sätt kan orangutangen också bli mer motståndskraftig för de förväntade klimatförändringarna.
I stora drag går rekommendationerna ut på att undersöka skogsområden noga för att få en djupgående kunskap om hur skogen används och vilka träd och växter som är viktiga för dess djurliv. Studien identifierar sju trädarter som de viktigaste för orangutangen i samband med bobygge och föda. Denna inledande undersökning är avgörande, eftersom tillgänglig föda bland annat påverkar orangutangens hälsa, reproduktion och beteende.
IUCN påpekar också att skogsområdets resistens mot klimatförändringar ska undersökas grundligt för att säkra en hållbart och långsiktigt djurhabitat. Denna resistensundersökning innefattar bland annat en evaluering av olika trädarters reproduktiva förmåga, reaktioner på långa torrperioder och motståndskraft mot skogsbränder. Här utpekade studien två trädarter som de mest motståndskraftiga mot bland annat torka och brand.
IUCN:s rekommendationer är bland annat baserade på resultaten från återplanteringsarbetet i Mawas och Samboja Lestari, som initierats av vår lokala samarbetspartner BOS Foundation. Exemplen från Mawas och Samboja Lestari fungerar som så kallade ”best practices” modeller – för framtida skogsplantering, och har också varit grunden till hur Save the Orangutans skogsprogram utformats.
Restaurering av torvmosseskogen i Mawas – hem för mer än 2 500 vilda orangutanger
Sedan 2015 har Save the Orangutan samarbetat med BOSF-Mawas med att restaurera torvmosseområden i Mawas för att optimera skyddsåtgärderna för de fler än 2 500 vilda orangutangerna i området. Arbetet är baserat på BOS Foundations best-practice återplanteringsmall från Mawas och Samboja Lestari, som nämns i IUCN rapporten. Under de senaste åren har Save the Orangutan stöttat återplanteringsarbetet i skogarna i Mawas, vilket resulterat i återplantering av cirka 144 hektar med fler än 162 000 sticklingar.
Du kan läsa mer om vårt skogsprogram här >>
