En ny studie har undersökt risken för ett antal ryggradsdjur att kunna smittas av det virus som förorsakar COVID-19 hos människor. I studien är Sumatraorangutangen bland högriskarterna.
Sedan coronakrisen drabbade Indonesien har Save the Orangutan och våra partnerorganisationer varnat för risken att orangutanger också kan drabbas av den smittsamma sjukdomen COVID-19.
Nu pekar forskning dessvärre i samma riktning. Sumatraorangutangen är en av de arter som löper stor risk för att kunna smittas av SARS-CoV-2, enligt en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
”Studien bekräftar precis det vi fruktar. Man vet att orangutanger är känsliga för de virus och bakterier som orsakar respiratoriska sjukdomar hos människor. Så från början av coronakrisen har vi och våra indonesiska partners förmodat att COVID-19 utgör en risk för orangutangen,” säger generalsekreterare Hanne Gürtler på Save the Orangutan.
”Sumatraorangutangen är redan en akut hotad art, därför är det mycket allvarligt när det nu bekräftats att den är i stor risk för att bli smittad.”
Forskarna har skapat en modell som kan användas för att förutsäga hur stor risken är för olika djurarter att kunna smittas av viruset. Förutom orangutangen innefattar listan bland annat vitkindad gibbon, ren och narval. Hela 40% av de undersökta arterna som är mottagliga för viruset är hotade arter.
Läs också: COVID-19 och den akut hotade orangutangen
Arvsmaterial avslöjar smittorisken
Forskarna bakom studien undersökte 410 olika ryggradsdjurs DNA för att ta reda på om de kan smittas via den så kallade ACE2-receptorn. Det är känt att det är denna receptor som coronaviruset binder till för att komma in i kroppens celler.
Beroende på hur ACE-2 receptorn ser ut kan risken för djurarterna att kunna smittas variera. Forskarna har placerat djurarterna som ingår i studien i riskkategorierna ’mycket hög’, ’hög’, ’medium’, ’låg’ och ’väldigt låg’. Alla arter som bedöms ha ’mycket hög’ risk är primater. Detta inkluderar Sumatraorangutangen, men också näsapan, som bor i regnskogen på Borneo.
Borneoorangutangen är inte bland de 410 arter som undersökts i den nya studien. Den är däremot så nära besläktad med Sumatraorangutangen att den också förmodas tillhöra högriskgruppen.
Illegala aktiviteter gör orangutangen mer utsatt
Trots att ACE-2-receptorn är en indikator för om ett djur kan smittas av coronaviruset, är det inte enbart det som avgör om djuret faktiskt blir smittat.
Ett exempel är minken, som klassas som ”låg risk” i studien, men där det trots det rapporterats om många minkfarmer som drabbats av coronaviruset. Detta sägs bero på den utsträckning ett djur eller en människa utsätts för viruset. Djur som är i nära kontakt med människor är därför mer utsatta.
Därför varnar Hanne Gürtler om illegala aktiviteter i regnskogen, vilket kan tvinga vilda orangutanger närmare människor.
”Närkontakt mellan människor och vilda orangutanger kan ha katastrofala följder när det gäller en så sårbar art. Det är därför absolut nödvändigt att vi begränsar illegala aktiviteter i skogsområdena i Indonesien, vilket för orangutangerna närmare människorna. Dessvärre ser vi till följd av COVID-19 en ökning av illegala aktiviteter i regnskogen, vilket gör orangutangerna ännu mer utsatta,” förklarar Hanne Gürtler.
Utökade insatser på rehabiliteringscentren
På rehabiliteringscentren är de föräldralösa orangutangerna beroende av kontakt med människor och det ökar risken för smitta.
”Vi och våra indonesiska partners har varit uppmärksamma på detta hot sedan coronakrisen bröt ut och därför är centren för närvarande stängda för alla utom den mest nödvändiga personalen, som alla testas regelbundet och bär skyddsutrustning. Dessutom har vi inlett en insats i byarna kring rehabiliteringscentret för att bromsa smittan. Insatsen ska förhindra smittan att sprida sig till centret och samtidigt skydda lokalbefolkningen. Den nya studien bekräftar att dessa insatser är absolut nödvändiga,” säger Hanne Gürtler.
Läs mera: Coronastöd för orangutanger och lokalbefolkningen: Här är våra insatser mot COVID-19
