När vår medarbetare Stefanie Klint besökte Borneo för första gången blev hon djupt fascinerad av naturen, den otroligt gästvänliga lokalbefolkningen och förstås – orangutangerna. Ta del av hennes upplevelser från den vackra ön här.
”Varje dag väcktes jag av rop från orangutangerna. När jag drog tillbaka gardinerna låg regnskogen precis utanför mitt fönster. Jag ägnade mycket tid åt att bara titta på den.”
Så beskriver Stefanie Klint, projektassistent och studentmedhjälpare på Save the Orangutan, sitt besök på Samboja Lestari Lodge under sin allra första resa till Borneo.
Hon hade rest dit tillsammans med vår programansvarige för projektbesök på flera olika orter. Samboja Lestari var först ut. Här övernattade Stefanie på lodgen som ligger vid regnskogen, alldeles intill rehabiliteringscentret. Nära lodgen finns öar där det bor orangutanger som på grund av sjukdom eller skador inte kan återutsättas i det fria.
”Jag gick ner till öarna där jag kunde se orangutangerna. Det var förstås vatten mellan orangutangerna och mig, men jag var ändå bara tre meter ifrån dem medan de åt frukost. Den stora hanen Romeo och en orangutanghona satt på foderplattformen och åt frukt medan vi satt och tittade på varandra. Jag var helt uppslukad av det mötet”, berättar Stefanie.
Karaoke och selfies
Det var dock den enda glimten av orangutanger som Stefanie fick. Det står nämligen mycket på programmet när våra medarbetare är på projektbesök. Hon och kollegan skulle hålla i utvärderingsmöten med våra lokala partners, åka på flera studiebesök och prata med lokalbefolkningen i projektområdena.
Särskilt mötet med lokalbefolkningen gjorde intryck.
”Jag blev verkligen positivt överraskad över hur väl vi togs emot. Vad hjälpsamma alla var. Så välkomnande!”, säger Stefanie som bland annat upplevde att bli serverad oändliga mängder snacks vid varje möte och att en 70-årig kvinna i en by sjöng karaoke för dem.
”Vi besökte också en grundskola som haft miljöutbildning om skogen och orangutanger. Alla barn var mycket entusiastiska över vårt besök och några vågade sig upp inför alla för att ställa frågor till oss på engelska. Efteråt ville alla ha kramar och selfies, så det tog lite tid att komma ut från skolan igen.”
Projekt som gör skillnad
Men det fanns samtidigt ett allvar, för projekten som hon var med för att utvärdera går ut på på att förbättra regnskogens tillstånd och befolkningens levnadsvillkor. Och Stefanie upplevde att de verkligen gör skillnad.
”Det var tydligt under alla våra besök. Lokalbefolkningen var överlag mycket positiva till projekten, som till exempel hade gett dem tillgång till mer mark så att de bättre kunde försörja sina familjer. På bara några år kan ett projekt göra konkret skillnad, och det var väldigt spännande att få ta del av det på plats”, säger Stefanie.
Hon framhåller att något av det mest fascinerande för henne var att höra om all kunskap som lokalbefolkningen besitter. Till exempel om jordbruk och växters egenskaper, och att det ömsesidiga lärandet som sker i projekten är helt avgörande för att de ska lyckas.
Annat än utvärderingsark på datorn
Flera gånger om året reser medarbetare från Save Orangutangen till Borneo för att i nära samarbete med partnerorganisationen BOS Foundation utvärdera och följa upp olika projekt. I september åker Stefanie på ännu en jobbresa, där hon kan återuppleva den alldeles speciella känsla som uppstår när man byter kontoret mot arbete ute i fält.
”Det var verkligen häftigt att se Borneo med mina egna ögon och att ta del av utmaningarna där. Det är en sak att läsa om dålig infrastruktur, men när man åker i en pick-up i regnskogen och det tar timmar att ta sig dit man ska, då blir det verkligen påtagligt. Att se våra projekt i verkligheten och möta människor som berättar om sina utmaningar är något helt annat än att se hur ett projekt utvecklas i ett utvärderingsark på datorn”, säger Stefanie.
Läs också: Fru Resnas entreprenörskap trots ofattbara tragedier
