För tredje gången i år står byn Muroi i centrala Kalimantan, indonesiska Borneo, i djupa översvämningar – en skarp påminnelse om hur klimatförändringarna påverkar det dagliga livet i Indonesiens landsbygdssamhällen. Søren Brofeldt och Stefanie Klint, resande programansvariga från Save the Orangutan, rapporterar om den orubbliga motståndskraft som kvarstår i takt med att vattennivåerna stiger.
Syftet med projektet är att stärka de fattigaste och mest sårbara ursprungsbefolkningarnas förmåga att absorbera, anpassa sig till och förbereda sig på klimatförändringar och klimatrelaterade katastrofer i centrala Kalimantan på Borneo.
Projektet är ett samarbete mellan Save the Orangutan och Borneo Orangutan Survival Foundation – finansierat av Climate Change Adaptability Modality (CCAM) inom ramen för danska Civil Society Fund och pågår till december 2025.
Motståndskraften är särskilt tydlig i den lokala beslutsamheten att anpassa sig genom organiserade, samhällsdrivna insatser. Ett sådant initiativ stöds av Save the Orangutans projekt Climate Change Adaptation Modality (CCAM), som hjälper byar som Muroi och Mangkutup att bli klimatmotståndskraftiga genom innovativa bostadslösningar, hållbara försörjningsmöjligheter och starkt samhällsengagemang.
Denna månad besökte ett team från Save the Orangutan (StO) de två samhällena Muroi och Mangkutup längs Kapuasfloden på Borneo som en del av halvtidsutvärderingen av CCAM-projektet, i samarbete med Borneo Orangutan Survival Foundation, i syfte att stödja och lära av dessa lokalt ledda anpassningsinsatser.
Förvärrade översvämningar stör det dagliga livet
Den här gången är Muroi särskilt drabbat, med knädjupt vatten som rinner genom bygatorna. Översvämningarna gör inte bara dagliga rörelser och fuktigheten i hemmen till en ständig utmaning, utan det hindrar också barn från att gå i skolan och gör tillgången till grundläggande tjänster som sjukvård nästintill omöjlig.
Under besöket deltog StOs projektansvariga Søren Brofeldt och Stefanie Klint i workshops om klimatanpassning för lokalsamhällen som leddes av Borneo Orangutan Survival Foundation (BOSF), StO:s lokala implementeringspartner. Arbetet inom CCAM-projektet, som kartlägger klimatsårbarheter och stärker lokala insatser, har aldrig varit viktigare.
“Det primära fokuset för detta besök har varit att säkerställa kvaliteten på projektets genomförande av våra lokala partners, BOSF”, säger Søren Brofeldt. Imponerad av vad han bevittnar fortsätter han
”Jag är glad att kunna rapportera att de gör ett fantastiskt jobb. Vi har arbetat med dem i många år och vet hur kapabla de är, så det var ingen överraskning. Det som verkligen stack ut var dock hur brådskande och relevant detta projekt är för samhällena”, förklarar han och understryker hur klimatanpassning är en omedelbar och allvarlig angelägenhet, samt vikten av att träffa människorna i frontlinjen av klimatförändringarna : ”Vi har återvänt med en lång lista med sätt att stödja deras arbete, från att använda satellitdata för att förutsäga händelser som översvämningar och bränder, till att finansiera översvämningsbeständiga bostäder och utrustning för att bekämpa skogsbränder.”
Översvämningarna har intensifierats under de senaste fem till tio åren i takt med att klimatförändringarna fortsätter att förändra nederbördsmönstren på Borneo. Konsekvenserna är långtgående. Fiskbestånden minskar och skogar nära floder blir allt svårare att komma åt. Detta har allvarligt påverkat lokala försörjningsmöjligheter: byborna kan inte längre fånga tillräckligt med fisk för att sälja och skogsprodukter som frukt har blivit svårare att samla in. I takt med att deras naturresurser minskar, minskar även deras inkomstkällor.
Läs också: Kvinnlig entreprenörskraft trots ofattbara svårigheter
Att bygga klimattåliga hem och upprätthålla försörjningsmöjligheter
StO-teamet belyser det akuta behovet av att förbättra översvämningsmotståndskraften hos lokala bostäder. Lösningar som övervägs inkluderar att bygga hus på pålar, lägga till övre våningar samtidigt som man omvandlar marknivåer till översvämningstoleranta utrymmen, bygga flytande hus som stiger med vattennivån eller flytta hela samhällen till högre mark. Varje tillvägagångssätt är komplext, storskaligt och kostsamt.
Lika angeläget är behovet av att anpassa försörjningsmöjligheterna till klimatrealiteterna. Potentiella lösningar inkluderar att utveckla nya jordbrukstomter på höjd mark eller skapa fiskdammar och hydroponiska (vattenburna) odlingssystem som kan motstå säsongsbetonade översvämningar. Dessa åtgärder kräver dock betydande finansiering och måste anpassas till platsspecifika förhållanden.
Projektledaren Stefanie Klint lägger till ytterligare punkter på listan över praktiska behov och belyser även logistiska aspekter: “Att upprätthålla tillgången till viktiga tjänster som hälso- och sjukvård och utbildning under översvämningar är också en prioritet”, förklarar hon. “Detta beror på att lärare och hälsoarbetare förblir aktiva i översvämningsbenägna byar, även under extrema förhållanden, vilket kräver nära samordning med lokala myndigheter”.
Fältarbete i översvämningarna
Som en del av halvtidsutvärderingen samlar besöksteamet även in feedback från lokalsamhällen. Under de senaste 18 månaderna har arbetet i Muroi fokuserat på att identifiera sårbarheter och stödja utvecklingen av lokala strategier för klimatanpassning. Bybor intervjuas nu för att reflektera över projektets framsteg och utmaningar. Dessa intervjuer genomfördes under utmanande förhållanden på upphöjda plattformar, i regn, omgivna av översvämningsvatten, vilket speglar just den verklighet som projektet syftar till att ta itu med.
En klimattålig framtid, byggd tillsammans
Tack vare dokumentationsinsatser inom ramen för CCAM-projektet har Muroi nu erkänts som en “klimattålig by”. Denna utnämning öppnar möjligheter till framtida statligt stöd för ytterligare anpassningsinsatser. För närvarande visar det fortsatta samarbetet mellan lokalsamhällen, BOSF, Save the Orangutan och CCAM-projektet hur kollektiva åtgärder, förankrade i lokal kunskap och stödda av engagerade partnerskap, banar väg för klimatmotståndskraft i några av de mest översvämningsdrabbade områdena på Borneo.
”Ett fältbesök till Borneo är en studie i kontraster – varm gästfrihet, hisnande natur och utsökt mat å ena sidan, och å andra sidan översvämmade vägar, extrem värme och en och annan pytonorm”, reflekterar Søren. ”Men det är alltid en påminnelse om varför det här arbetet är viktigt.”