Den 6 maj gav FN:s kunskapsplattform för biologisk mångfald och ekosystem, IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) ut den hittills mest omfattande och väldokumenterade rapporten, som undersökt effekterna av det mänskliga utnyttjandet av jordens natur. Rapporten poängterar att den sjätte massutrotningen av arter är på gång – och att det för första gången är orsakat av människan. En massutrotning kommer att leda till enorma konsekvenser för både djur, natur och människor – om vi inte agerar nu.

Rapporten om de människo orsakade förändringarna av den globala naturen samt biologiska mångfaldens utveckling under de senaste femtio åren har utarbetats av 145 av världens främsta forskare samt ytterligare bidrag från 310 experter. Vidare är undersökningen baserad på ca. 15 000 vetenskapliga källor och observationer. För första gången bygger denna slags rapport även i stor omfattning på lokal kunskap och insikt om naturen. Rapportens slutsats är, för att uttrycka det milt, alarmerande.

Orangutangen och över 1 miljon andra arter riskerar att utrotas

Rapporten avslöjar bland annat att över 1 miljon av de uppskattade cirka 8 miljoner existerande arter, här bland annat orangutangen, hotas att utrotas – de flesta inom årtionden. Antalet är högre än någonsin förr, och det är redan mera än hundra gånger fler än genomsnittet under de senaste 10 miljoner åren.

Rapporten visar dessvärre även på att den takt som arterna försvinner i ökar, och är mycket snabbare än den naturliga och evolutionära processen som alltid existerar i en dynamisk värld. Sir Rober Watson, chef för IPBES, förklarar att ”ekosystemens situation förvärras i allt snabbare takt än förr”. Fem gånger tidigare har vår planet varit med om en massutrotning av arter till följd av naturliga orsaker så som naturkatastrofer. Nu står vi inför en sjätte massutrotning –  denna gång orsakat av människan.

Enligt Forbes Science är antalet växt- och djurarter som hotas av utrotning troligtvis ännu mycket större än vad FN:s rapport framför. Rapporten inkluderar nämligen inte mikrober, som t.ex. bakterier och vissa typer av alger och svampar. Mikrober har en enorm betydelse för upprätthållandet av ekosystem. De står bland annat för nedbrytningen av dött, organiskt material vilket leder till att vitala näringsämnen kan frigivas i en form som växter kan uppta. De kan även samla in kväve från luften och förhindrar utarmning av jorden, vilket annars kan skapa ökenliknande tillstånd och försvåra växternas överlevnad och tillväxt. Om dessa mikrober är i fara att dö ut är situationen ännu mer kritisk än vad rapporten avslöjar.

Över 1 miljon växt- och djurarter riskerar utrotning. Video från IPBES.

Vad är orsaken till den enorma förlusten av biologisk mångfald?

Rapporten målar upp en dyster bild av framtiden. De orsakande faktorerna ligger hos oss människor och vårt utnyttjande av naturen – speciellt under de senaste femtio åren.

Rapporten framhäver de fem mest väsentliga och direkta orsaker bakom utvecklingen, listat från det som påverkat mest till det som påverkat minst av dessa faktorer:

  1.  Förändringar i de sätt vi utnyttjar land och vatten
  2.  Direkt utnyttjande av organismer
    t.ex. genom jakt, fiske, mineralutvinning och virkesproduktion
  3.  Klimatförändringar
    Trots att klimatförändringar hittills endast är på tredje plats, poängterar rapporten att om inte klimatförändringarna stoppas eller bromsas, kommer denna faktor att sluta som den största orsaken till den globala förlusten av biologiska mångfalden
  4. Föroreningar
  5. Invasiva främmande arter

Som har negativ effekt på ursprunglig och hemmahörande biologisk mångfald

De ovannämnda faktorerna är resultatet av ett flertal indirekta faktorer, bland annat konsumentbeteende, befolkningstillväxt samt ett globalt fokus på ekonomisk tillväxt istället för hållbarhet.

Trots att klimatförändringarna endast är en av flera betydande faktorer som påverkar den större biodiversitetskrisen, så är det idag klimatet som främst uppmärksammas och som det görs flest insatser för, medan biodiversitetskrisen inte uppmärksammas i samma grad. Det är självklart extremt viktigt att fortsatt ha fokus på seriösa insatser kopplat till klimatförändringarna, men den biologiska mångfalden är grunden till att jordens ekosystem fungerar. Sett utifrån FN:s rapport, är det avgörande att ta biodiversitetskrisen på högsta allvar och att denna uppmärksammas som en av de största hot mot både djuren och växtligheten, samt även oss människor.

De främsta orsakerna till förlusten av biologiska mångfalden är människans utnyttjande av naturen och dess resurser. Video från IPBES.

Vad betyder biodiversitetskrisen för oss?

Vi människor är inte endast orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Vi är även potentiella offer för den. Professor Settele förklarar att förlusten är ”ett direkt hot för människans välbefinnande i alla världens regioner,” eftersom vi och alla andra arter är beroende av ekosystemen. Bland annat bidrar ekosystemen till naturens stabiliserande funktioner som är absolut nödvändiga för mänskligheten. När ekosystem förstörs och försvinner, förlorar vi även en del av våra försörjningsmöjligheter.

Trots att det blivit ett allt större fokus på klimat och hållbarhet under de senaste åren, och mål så som FN:s globala mål för hållbar utveckling, Aichimålen samt Parisavtalet har fastställts, är det inte tillräckligt. Rapporten visar på att vi inte längre hinner nå de mål som är fastställda i dessa avtal, ifall deadline är innan 2030. Nya globala mål kan endast nås om det sker systematiska, fundamentala ändringar tvärs över alla sektorer. ”Med hjälp av transformativa ändringar kan naturen fortfarande bevaras, återställas och användas på ett hållbart sätt.” säger sir Robert Watson.

Vi kan inte längre leva upp till Aichimålen, de globala målen eller Parisavtalet.
Men naturen kan fortfarande bevaras om vi agerar nu på ett globalt plan, tvärs över alla sektorer.

Vad kan vi göra?

Enligt rapporten är det alltså inte för sent att vända på den rådande biodiversitetskrisen, men det krävs en enorm global insats. Alla sektorer världen över måste samarbeta för att förstå och adressera de underliggande orsakerna som rapporten har presenterat – både de direkta och de indirekta – samt sätta nya och konkreta mål, som måste följas.

Rapporten rekommenderar att all mänsklig aktivitet bör ta större hänsyn till vild natur samt haven. Livsmedelsproduktionen samt lantbruk ska effektiviseras och göras hållbar, fossila bränslen ska ersättas med förnybar energi, och det globala samhället bör släppa det överskuggande och begränsande fokuset på ekonomisk tillväxt, för att istället fokusera på hållbarhet.

Rapporten understryker ytterligare, att globala och regionala avtal och initiativ kan ha stor fördel av att ta i beaktande ursprungsbefolkningens och lokala samhällens perspektiv, kunskap och förståelse av ekosystem. Enligt en undersökning om mark som förvaltas av ursprungsbefolkning – vilket är uppemot en fjärdedel av det globala markområdet – bevaras biologiska mångfalden bättre i dessa områden jämfört med de områden som ursprungsbefolkningen inte har hand om.  Att bidra till förbättrandet och bevarandet av ursprungsbefolkningens samt lokalinvånares rättigheter, kunskap praxis samt institutioner ger inte endast dem en bättre livskvalitet, det stärker även bevarandet samt den hållbara användningen av naturen.

Biologiska mångfalden måste bli det globala samhällets första prioritet om vi ska avvärja historiens första massutrotning skapad av människan, som hotar orangutangens och många andra arters överlevnad, inte minst vår egen.

Tid för nya mål

IPBES rapporten är utarbetad som ett verktyg till beslutsfattare som ska delta i det internationella toppmötet om biologisk mångfald som hålls i Peking 2020. Utifrån rapportens resultat är det kommande mötet otroligt viktigt för att få till stånd viktiga beslut och regleringar samt nya globala mål, allt med målsättningen att skapa en positiv vändning gällande naturen samt biologiska mångfaldens utveckling och kvarlevnad.

Innan nya, konkreta mål fastställs på toppmötet, är det avgörande att uppehålla och initiera nya insatser samt att på alla plan agera hållbart, för att motverka den negativa utvecklingen. Du kan hjälpa genom att prioritera en hållbar vardag samt att reducera ditt egna ekologiska fotavtryck.
Du kan även hjälpa genom att stötta vårt arbete för att bevara skogen samt att hjälpa lokalsamhällen med en hållbar naturförvaltning.

Här kan du läsa sammanfattningen av rapporten från IPBES >>