Släpp orangutanghanarna fria!

Frihet är en fundamental rättighet som de flesta av oss tar förgivet. Men för 30-åriga Romeo och flera andra orangutanger är frihet något de inte har upplevt på flera år. Bakgrunden har ofta varit att de räddats och därefter inlett rehabiliteringsprocessen men att de av olika skäl inte kunnat slutföra processen och därför nu lever i bur på rehabiliteringscentren.


Save the Orangutan vill nu med #OrangutanFreedom få till stånd en förändring för dessa orangutanger och inleder därför en insamlingskampanj för att påskynda processen att få de sista hanarna ut ur burarna.



Romeo har fått sin frihet

Romeo har levt bakom galler hela sitt liv. I början levde han på ett zoo i Taiwan var han var parkens huvudattraktion. Där satt han i en liten bur utan möjlighet att röra sig fritt. När han fyllt sex år räddades han och hämtades hem till Indonesien och BOS Foundation.


På Samboja Lestari var det meningen att han skulle börja sin rehabiliteringsprocess men oturligt nog fick han aldrig den möjligheten. Då Romeo ankom till centret 1993 testade han positivt för Hepatit B och måste därmed isoleras från de andra orangutangerna på grund av smittorisk. Så istället för att börja i skogsskolan med de andra orangutangerna placerades Romeo i isolation. Ny medicinsk forskning har nu visat att den typ av Hepatit B som Romeo har förekommer naturligt hos vilda orangutanger och att det inte är någon fara för dem. För Romeo betydde detta att han äntligen skulle få umgås med de andra orangutangerna och kanske en dag få leva i frihet.


Som ett första steg flyttades Romeo ut till en av rehabiliteringscentrets små öar. Storleken på ön är cirka två hektar som motsvarar fyra fotbollsplan. Här lever han nu för första gången i sitt liv i regnskogen tillsammans med två orangutanghonor. Med tiden får man se ifall Romeo utvecklar de färdigheter som behövs för att klara sig helt självständigt i regnskogen och därmed kan ta sista steget till frihet. 


Vi fortsätter med #OrangutanFreedom
BOS Foundation har en vision om att deras rehabiliteringscenter ska vara helt fria från burar. På organisationens rehabiliteringscenter Nyaru Menteng sitter fler än 40 orangutanger i bur idag – antingen på grund av sjukdom eller skador. Det kan också vara för att de av någon anledning inte utvecklat de färdigheter som behövs för att klara sig självständigt i det fria och de blivit för stora och kraftiga för att tas hand om på ett säkert sätt. Flera av dem har suttit i bur i 10-15 år.

Orangutangerna ska ha ett värdigt liv. De ska ut ur burarna och deras möjligheter att klara sig självständigt i regnskogen ska sättas på prov i en naturlig och säker omgivning. De som visar sig ha de färdigheter som krävs ska permanent återföras till det vilda. De som inte klarar av ett självständigt liv ska säkras en fristad i naturlig omgivning utan bur.

Det är ett stort projekt som ska sättas igång. Det första steget i projektet handlar om att säkra cirka 15 hektar mark (motsvarande cirka 30 fotbollsplan). Marken ska användas för att skapa en fristad för de första av de orangutanger som sitter i bur.

Området måste utgrävas och förberedas för att det sedan ska kunna anläggas en konstgjord sjö. Med sjön ska det skapas mindre öar som ska kunna rymma de första 5 – 10 hanarna som väntar på sin frihet på regnskogsöarna.



Du kan vara med och bidra

Det kostar cirka 230 000 kronor för BOS Foundation att säkra det 15 hektar stora området. Du kan vara med och ge dessa präktiga djur en värdig framtid genom att bidra till de 15 hektar land som ska bli den första fristaden för hanarna i bur på Nyaru Menteng.

Du kan donera på följande sätt:

Swisha valfritt belopp till 123 607 13 02. Skriv "fristad" i meddelandefältet.

Du kan också bidra via formuläret på denna sida.


Tusen tack för din hjälp!

#OrangutanFreedom