Save the Orangutan har investerat i att förbättra övervakningsinsatserna i nationalparken Bukit Baka Bukit Raya (TNBBBR) ytterligare. Under en av många patrulleringsrundor stötte övervakningsteamet på orangutangen Vista och hennes unge Vee, som 2018 återförts till det vilda.
Nationalparken Bukit Baka Bukit Raya (TNBBBR) är ett av de skyddade områdena där orangutanger från rehabiliteringscentret Nyaru Menteng återförs till det vilda. I slutet av 2019 var TNBBBR hem för en ny population på 161 frisläppta orangutanger från Nyaru Menteng. Flera av orangutangerna från Save the Orangutans adoptionsprogram har även frisläppts här.
Därför har vi också ett särskilt intresse i att följa med hur det går för orangutangerna i området. Dessutom är ny information om de frisläppta orangutangerna nödvändig för att ständigt kunna förbättra rehabiliteringsprogrammet och för att skydda de vilda orangutangerna på bästa sätt.
På grund av detta har Save the Orangutan investerat i ytterligare förbättringar av övervakningsinsatserna i området. År 2019 invigdes ett nytt frisläppningsområde och ett nytt läger i nationalparken TNBBBR med hjälp av Save the Orangutan. Bemanningen i de två övervakningslägren, Bemban och Hiran, utökades och lägren fick mer och bättre utrustning. Bland annat fick de kamerafällor som kommer att användas för att samla information om orangutangerna och den biologiska mångfalden i området.
Vista och ungen Vee observeras
Övervakningsteamet har alltid spännande historier att berätta efter sina observationer i regnskogen. I mars mötte de bland annat orangutangen Vista och hennes unge Vee, som båda frisläpptes i juli 2018.
Vivi Dwi Santi, veterinär på Nyaru Menteng, var med övervakningsteamet i Bemban-området den dagen. Här följer hennes berättelse:
”Bembans skogsområde är extremt kuperat och sträcker sig över otaliga branta sluttningar. Det var inte många områden som vi lätt kunde passera, och vi var tvungna att gå upp och ner i den grova terrängen för att hitta några orangutanger.
Strax före kl. 12.00 kunde vi äntligen lokalisera Vista och Vee, och vi satte snabbt upp vår observationsutrustning för att börja samla in data om dem.
Vista och Vee satt i toppen av ett högt träd. De var svåra att se utan kikare. De njöt av trädets frukt, som lokalbefolkningen kallar rosciu. Under våra observationer rörde sig 3-åriga Vee en bit ifrån sin mamma men stannade ändå inom tryggt avstånd. Han tittade ibland på oss när han lekte med bladen och smakade på dem.
När de åt tappade Vista och Vee några rosciu frukter på marken. Av nyfikenhet beslutade sig teknikern Domi och jag för att smaka på frukten och upptäckte att den var sötare än vanligt! Tack Vista och Vee för att ni delade med er av denna upptäckt!
När Vista blev trött på frukt klättrade hon ner på marken i jakt efter termiter medan Vee höll ett fast grepp om sin mammas mage.
Nästa dag fortsatte vi våra observationer av Vista och Vee. Vädret var dock inte lika bra som föregående dag och himlen blev snabbt mörk. Under tiden vi observerade de två orangutangerna började det plötsligt regna kraftigt. Vista tog snabbt ett blad från en stor asiatisk palmyrapalm för att täcka hennes och Vees huvud. Mor och son flydde därefter undan regnet upp i trädtopparna och försvann”