Riana, Leann, Andreas, Elaine och Mayer släpptes fria i mitten på maj efter att ha avslutat rehabiliteringsprocessen på Samboja Lestari-centret.
I nationalparken Kehje Sewen på östra Borneo har det gått två år sedan en transportbur senast öppnades och en orangutang fick smaka på friheten. Men förra veckan var det dags igen: Fem orangutanger som passerat igenom alla stadier i skogsskolan på Samboja Lestaris rehabiliteringscenter skulle återvända till regnskogen.
En nervkittlande resa
Resan från centret till Kehje Sewen-skogen är dock lång. Det är därför orangutangerna sätts i transportburar som först öppnas när de har nått sin destination. Den här gången tog det först 12 timmars bilkörning för att nå floden Telen. Nästa etapp var med båt till platsen där orangutangerna skulle släppas. Totalt cirka 20 timmars resa.
Den långa bilturen på grusväg var dock inte helt utan utmaningar. Ett jordskred hade förstört delar av bron de var tvungna att passera för att nå flodstranden. Att korsa bron blev därför en nervkittlande upplevelse, där de erfarna förarna som tur var fick orangutangerna säkert över.
Efter den långa färden med bil och båt kunde alla andas ut. Nu hade det äntligen blivit dags för en av de mest spännande uppgifterna: Nämligen själva återutsättningen!
Orangutanger reagerar olika
Den första orangutangen som fick smaka på friheten var Mayer. När buren öppnades betedde han sig aggressivt mot teamet. Det är inte onormalt – varje orangutang reagerar olika på den långa och lite stressiga resan. När han lugnat ner sig åt han resten av maten han hade med sig på resan, klättrade sedan upp i ett träd och fortsatte att festa på frukt och löv från trädtopparna.
Elaine, som var näst på tur omedelbart efter Mayer, hade en helt annan reaktion på transportburens öppning. Hon började genast utforska sin nya omgivning.
Parade sig på en gång
Andreas transportbur öppnades på ett annat ställe. Han klättrade genast upp i trädet framför sig och byggde ett bo. Andreas hann dock inte slappna av så länge för snart öppnades Leanns transportbur. Han fick därefter snabbt fullt upp med att hälsa på sin nya granne och visa sitt intresse för henne, och det slutade faktiskt med att de två parade sig! Det är ganska fantastiskt att Andreas och Leann kände sig hemma så snabbt och satte igång med att försöka öka antalet orangutanger i Kehje Sewenskogen!
Den sista buren som öppnades var Rianas. Hon var ganska tyst och var tvungen att ta in sin nya omgivning innan hon flyttade närmare Andreas och Leann. Den första dagen i skogen höll sig trion inom några meter från varandra. När solen började gå ner byggde Riana ett bo så att hon kunde sova gott den natten.
På det hela taget var det en lyckad återutsättning. Vi hoppas kunna återkomma snart och berätta mer om de här fem orangutangerna.
Vill du också stödja orangutangernas resa tillbaka till regnskogen? Adoptera en orangutang
Fakta:
Återutsättningen skedde i samarbete mellan Miljö- och Skogsmyndigheten (KLHK), Myndigheten för Bevarande och Naturresurser på Östkalimantan (BKSDA) och Fonden för orangutangernas överlevnad på Borneo (BOSF).
Foto: Ariella Kurnia, BOSF
