Borneos unika torvmosseskogar

Borneos regnskogar vilar på torvmossar som skapats under tusentalsår. Torvmossarna skapar unika levnadsförhållanden för Borneos långsamtväxande regnskog och dess innevånare, så som orangutangen. När regnskogen skövlas blottläggs de våta torvmossarna, vilket på många sätt får förödande konsekvenser. 

 
 
 

Vad är en torvmosse?

Torv är en slags jordartbestående av växtdelar som på grund av syrebrist bara delvis förmultnat. Det tar lång tid för torv att skapas och ett torvlager växer med cirka en millimeter per år.

Allteftersom torven samlas kan den ta upp vatten och blir långsamt våtare. Slutligen breder våtmarken ut sig och mossar och kärr bildas. När torven bildas genomgår växtdelarna vissa kemiska processer som gör att kolhalten ökar. En torvmosse består av 10 procent organiskt material och 90 procent vatten.

Olika typer av torvmarker finns över nästan hela världen. I Sydostasien trivs regnskogen väldigt bra på de fuktiga torvmossarna och ungefär 12 procent av landmassorna täcks av torvmosseskog. 83 procent av denna torvmosseskog finns i Indonesien. Tjockleken på torvmossarna varierar mellan mindre än en meter och upp till tolv meter. På vissa platser finns det riktigt gamla torvmossar som är 20 meter djupa.

Varför är torvmosseskogen viktig?

Indonesiens torvmosseskogar bildar unika ekosystem som är hem för ett fantastiskt djur- och växtliv. De har anpassat sig till den speciella miljö som torvmosseskogen erbjuder och de behöver regnskogen för att kunna överleva.

Den trädlevande orangutangen är bara en av alla de arter som har regnskogen som sitt hem. I Borneos regnskog lever även flera andra utrotningshotade djur så som sumatra-noshörning, borneo-noshörning och pygmé-elefant.

Torvmosseskogen spelar även en viktig roll för klimatet. Så länge torvmossarna finns kvar kapslar de in stora mängder koldioxid. När regnskogen huggs ner och torvmossen torkar ut släpps den lagrade koldioxiden ut i atmosfären.

Även ursprungsbefolkningen som lever här är beroende av regnskogen för sin överlevnad. I Indonesien har det under senare år uppstått många landkonflikter där lokalbefolkningen fråntagits sin mark till följd av kommersiell exploatering.

Hur kan torvmosseskogen brinna?

En intakt regnskog är svår att antända eftersom den är så fuktig. Men de platser där skog gallrats eller skövlats helt kan antändas under torra förhållanden, exempelvis vid väderfenomenet El Niño.

Torvmossar innehåller höga halter av kol och kan brinna om de torkar ut på grund av avskogning eller dränering .. Antändningen kan ske genom en anlagd eller naturlig. Antänd torv kan ligga och pyra länge utan att det upptäcks. Under tiden sprids glöden smygande genom de underliggande torvlagren. När branden bryter ut kan den bli väldigt omfattande och få enorma konsekvenser ekonomiskt, socialt och ekologiskt. När torvmosseskogarna brinner släpps stora mängder av koldioxid ut i atmosfären.

Varje år i Indonesien uppkommer nya skogsbränder till följd av antändning av pyrande torv. De stora skogsbränder som härjade Indonesien 1997-1998 var ett hårt slag mot landet, men påverkade även hela jordens klimat.

Stora områden med torrlagda torvmossar, bland annat från det misslyckade
Mega Rice Project, tillät elden att sprida sig okontrollerat. Det beräknas att cirka en tredjedel av alla Borneos orangutanger dog i de omfattande skogsbränderna.

Vad finns det för hot mot torvmossen?

Idag finns det få helt orörda torvmosseskogar kvar. Inte ens de indonesiska skogar som officiellt skyddas står helt säkra mot intrång. Regeringen har stöttat den storskaliga övergången från torvmark till jordbruk, vilket allvarligt inkräktat på Indonesiens naturliga ekosystem.

Storskalig industri, dränering av våtmarker, avskogning och avverkning (ofta illegal) har satt stor press på Borneos torvmosseskogar. I takt med att Indonesien blivit en av världens främsta producenter av har pressen på naturen ökat.

Svedjebruk är en gammal teknik för att röja landområden. Metoden går ut på att delar av skogen i ett område huggs ner och resten röjs undan med hjälp av eld. I bevarade urskogar behöver elden inte alltid vara förödande. Men i torra områden, så som uttorkade torvmossar, blir elden extremt svår att kontrollera.

I kombination med torrperioder och väderfenomenet El Niño kan skogsbränderna bli väldigt omfattande och bidra till stora, gränsöverskridande luftföroreningar.

Till skillnad från våra nordliga skogar, som kan återhämta sig på bara 10-30 år, kan torvmosseskog ta flera århundraden att återställa.