06-11-2018

Ny fristad klar till de orangutanger som inte kan frisläppas 

Det första steget är taget mot förverkligande av nya och permanenta fristäder för de orangutanger på Nyaru Menteng som inte kan frisläppas. Målet med rehabiliteringen av orangutanger är att de en dag ska kunna återföras till regnskogen. Dessvärre har en liten del av orangutangerna på centret inte möjligheten att någonsin frisläppas. Denna kategori kallas på engelska ”un-releasables” och består för tillfället av cirka 60 orangutanger på Nyaru Mentengs rehabiliteringscenter.

 
 


Ett nytt verklighetstroget och regnskogsbeklätt område, som ska användas som fristad för de orangutanger som inte klarar av att leva självständigt, är nu redo till att tas i bruk på ön Badak Kecil. Ön är en del av området Salat Island och till en början kommer sex orangutangerna att kunna flytta ut på ön.

Salat Island - regnskogsö till för rehabilitering och som fristad

Salat Island är ett enormt regnskogsområde omgärdat av floder i den centrala delen av Kalimantan (den indonesiska delen av Borneo) som ligger söder om Nyaru Menteng. Området, som BOS Foundation har hand om och använder till rehabilitering av orangutanger, är över 2000 hektar stort.

Salat Island är det övergripande namnet för flera olika öar och det är alltså en av dessa öar, Badak Kecil, som nu ska användas till permanent fristad till de orangutanger, som av hälso- eller beteendeskäl inte har möjlighet att leva ett självständigt liv i regnskogen. När BOS Foundation i vanliga fall för ut orangutanger till Salat Island brukar det vara för det sista steget i rehabiliteringsprocessen där de kontrollerar att orangutangerna är självständiga nog till att klara sig på egen hand ute i regnskogen. Denna prövning varar i åtminstone ett år.

Målet med fristaden Bedak Kecil är något helt annat. Ön ska fungera som en permanent fristad för de orangutanger som av någon orsak inte kan frisläppas. Trots att det är frågan om regnskogsöar så kan tekniker och veterinärer kontinuerligt övervaka orangutangerna och säkerställa att de får den mat och omsorg de behöver. Med viktigast av allt är att orangutangerna får det naturligaste och bästa möjliga livet, till skillnad från den bur de för tillfället sitter i på rehabiliteringscentret.



Ut ur burarna – alla orangutangerna förtjänar frihet

Till en början flyttar sex orangutanger ut till Badak Kecil. Det sker i samarbete med den lokala regeringen, företaget PT Sawit Sumber Mas Sarana (SSMS) som har förberett området samt World Animal Protection International (WAP) som har varit med och förberett infrastrukturen på ön samt medverkat i flyttningen av de sex orangutangerna.

Redan 2019 är planen att flera orangutanger från Nyaru Menteng ska få möjlighet till att flytta ut på ön, som omfattar 104 hektar. Resten av Salat Island kommer fortsättningsvis att användas till det sista stadiet av rehabiliteringsprocessen.

”Det är en lång process att rehabilitera och frisläppa föräldralösa orangutanger. Vanligtvis tar den individuella processen 8-10 år. Det är ett enormt arbete som ingen organisation kan klara av självständigt, i synnerhet inte att driva ett rehabiliteringscenter för mer än 300 orangutanger. Dessvärre är det några orangutanger som inte kan frisläppas och de förtjänar också den bästa möjliga framtid. Därför har vi också fokus på att etablera och driva fristäder för dessa orangutanger” förklarar Hanne Gürtler, generalsekreterare för Save the Orangutan. Hon fortsätter:

”Därför är vi också glada för att BOS Foundation, med stöd från WAP International, BOS partnerna och andra privata aktörer kan säkerställa ett liv i frihet för orangutangerna. Det är en stor uppgift att få alla orangutangerna ut från burarna, men arbetet är i full gång.”



Ny mark och flera fristäder

Utöver Badak Kecil Island Sanctuary, som blir det officiella namnet för fristaden, är Save the Orangutan, i samarbete med BOS Foundation och andra BOS partners, i färd med att säkerställa ytterligare öar till stora hanar som inte alla kan flyttas till Badak Kecil. Dessa präktiga djur förtjänar också ett liv i frihet, i en så naturlig miljö som bara möjligt.

Save the Orangutan har därför i augusti lanserat kampanjen ”Släpp orangutanghanarna fria”



Varför kan en orangutang inte frisläppas?

Det kan finnas flera orsaker till att en orangutang inte kan frisläppas. Det kan både handla om skador som orangutangen haft sedan innan den kom till centret. Det kan också handla om att den inte lärt sig de färdigheter under rehabiliteringsprocessen som krävs för att den ska klara sig själv i regnskogen. Det kan också bero på sjukdom eller beteendeproblem som upptäckts under vägen.

BOS Foundation arbetar med fem kategorier av ”un-releasables” – orangutanger som inte på ett tryggt sätt kan släppas fria i det vilda.

Fristäderna är anpassade och verklighetstrogna, regnskogsliknande miljöer, som ger hopp till dessa orangutanger om ett värdigt liv – oavsett historia eller tillstånd.

 

Släpp orangutang-hanarna fria!

Just nu samlar vi in pengar till att flera fullvuxna orangutanghanar som Romeo kan slippa burarna på rehabiliteringscentren på Borneo och istället släppas fria på övervakade regnskogsöar. Idag sitter över 40 hanar i bur, där flera av dem suttit i 10-15 år. 



Viktigt orangutang-habitat

Save the Orangutans och BOS:s Mawas-program skyddar 309 861 hektar av torvmosseskog. Här bor ca 3000 vilda orangutanger tillsammans med andra viktiga växt- och djurarter. Mawas är ett av få starka orangutang-habitat som finns kvar för vilda orangutanger på Borneo.  

Stöd gärna vårt arbete i Mawas genom att bli trädplanterare för SOS Borneo >>